Henrik Carlsson's Blog

Jag är väldigt kluven inför läget inom politiken nu

Å ena sidan är jag glad över att Centern och Liberalerna är tydliga med att de inte tänker stödja sig på Sverigedemokraterna för att regera. SD är inte som många andra högerpopulister i Europa, de är rasister och har inget i en regering eller som stöd till en regering att göra.

Nej visst, just du SDare som läser det här är självklart bara en ”konservativ sanningssägare” eller liknande och om du envisas med det så kan jag inte göra annat än att ta dig på orden. Partiet som du företräder och/eller röstar på är dock inte ett konservativt parti, det är ett rasistiskt parti vars höga företrädare inte respekterar grundläggande demokratiska principer.

Så Alliansen i regeringsposition med SD som stöd i riksdagen är inte bra. Inte bra alls.

Alternativet å andra sidan är regeringen som vi dras med idag. En regering som är ytterst ansvariga för transportstyreleskandalen, som ger pengar till de som redan har och som tar från de som något spar. En regering som kör över företagsamma människor som gör nåt bra för andra, eftersom det rimmar illa med den ideologiskt färgade världsbilden. En regering vars största parti aktivt profiterar på människor för att finansiera sig själva.

Men visst, det är en regering utan inflytande från SD och det är viktigt. Fast å andra sidan, till skillnad från SD som gapar om hårdare invandringspolitik och utvisningar så har ju S/MP-regeringen omsatt det i praktiken genom att stänga gränsen och det är väl egentligen inte så mycket bättre.

Så frågan om hur jag tycker att det parti jag kommer rösta på i nästa val, sannolikt C, ska agera i regeringsfrågan är mycket komplex. Jag har inga bra svar idag.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

En uppmaning

Therese Bohman har skrivit en bra text i Expressen idag om att det ”Visst finns det en medieelit”. Du bör läsa hela texten.

Dock är det inte texten som helhet som jag tänkte skriva ett inlägg om här.

Man kan ha invändningar mot orden (samtidens favoritsysselsättning), men innebörden satte fingret på något viktigt: Att det fanns – och finns, ännu tydligare i dag – en klyfta i Sverige: mellan stad och land, medelklass och arbetarklass, de som har makt över orden och de som inte har det.

(min kursivering)

Therese sammanfattar perfekt vad jag tycker är det absolut största problemet med det offentliga samtalet idag, framförallt i sociala medier. Vi märker ord och vi tolkar alltid in värsta möjliga i andras ord. Istället för att ge människor vi inte håller med ”the benefit of a doubt” och försöka förstå vad de menar så läser vi deras texter som djävulen läser bibeln.

Så här är en uppmaning till oss alla, även mig själv. Låt oss försöka förstå vad motparten i en diskussion menar. Om vi är osäkra på vad som åsyftas med ett ord eller en fras, låt oss tolka det som bästa möjliga istället för värsta möjliga. Eller fråga skribenten istället för att anta det värsta.

Det är möjligt att människor kan ha andra åsikter än oss själva och ändå inte vara nazister, fascister, diktaturkramande stalinister, etc. etc.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Förskola

Idag är första dagen som jag lämnade av Iris på förskolan. Vi har varit där under några dagar i förra veckan också men även när hon var själv med de andra barnen och pedagogerna så var jag kvar i huset, så det här var något nytt.

Iris verkade inte tycka att det var någon stor grej. Hon kunde nog inte bli av med mig fort nog. 🙂

Jag har så smått börjat se fram emot att hon ska börja förskola eftersom jag vet att hon älskar att ha många barn och vuxna runt sig, så jag tror att hon kommer trivas bra, och för att det faktiskt vore skönt att låta någon annan få trilskas med henne ibland. Trots det så hade jag en stor klump i magen när jag gick ut genom dörren utan att ha henne i släptåg. Klumpen sitter delvis i nu när jag skriver, så det är väldigt dubbla känslor.

Men jag ska hämta henne redan klockan elva idag, så det går nog bra.

”Schoolbag in hand, she leaves home in the early morning…”

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Jessica Jones

Ikväll började jag titta på Jessica Jones på Netflix. Har inte vetat nåt om vad det är eller vad jag ska förvänta mig men eftersom det sagts så mycket positivt om det så blev jag nyfiken.
Efter ett avsnitt tycker jag att det verkar vara riktigt bra. Spännande, coolt och till och med gripande.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Ett svar till Emils svar till mitt svar

Min ursprungliga post – En kommentar till ”Refactoring Loops and Conditionals”

Emil svarade genom ett par tweets, som jag här satt samman till ett sammanhängande citat för tydlighetens skull.

Jag tycker han gör det rätt fram tills han blandar in collection. Även om collection är helt guld så blir det i det där fallet inte lättare att förstå. Men bort med switchen och in med en array istället. Helt klart.

och tredjepartslibraries är ju väldigt vanligt sedan Composer slog igenom. Om man inte utnyttjar det är man korkad. 🙂

Jag håller med om att det i det här fallet inte är något fel att byta ut ett Switch-statement mot en Array, så jag tror att vi är mer eller mindre överens.

Sen kan jag absolut se värdet av tredjepartsramverk. Dock medför de en högre tröskel för förståelse för den som läser koden i efterhand eftersom den förutsätter en förtrogenhet med det aktuella ramverket. Och visst, idag använder ”alla” Laravel men om två år är det något annat som ”alla” använder. Huvudproblemet här skulle jag säga är att PHP har så dåliga interna typer att man som utvecklare så lätt frestas att förlita sig på en tredjepart för något så grundläggande som en ”Collection”-klass.

Posted by Henrik on

En kommentar

with permalink

Första kvällen i huset

Nu är vi på plats i huset. ”Vi” är jag, Linn, Iris och min bror som är här och hjälper oss med flytten. Vi har kört ett rejält lass hit till huset idag så vi har allt vi behöver men just nu är det lite svårt att veta var någonting är. Fyrtio kartonger betyder att det finns gott om ställen att leta på. 🙂

Vi har även byggt ihop ett gäng möbler och har massor kvar och i morgon ska vi hämta ännu mer prylar och förhoppningsvis ska jag även få fart på det trådlösa nätverket i huset.

Det kan även vara så att vi så småningom får roa oss med att klättra på taket och sätta upp en tv-antenn. En av de många tjusningarna med ett helt nytt hus är ju att det inte finns några antenner eller nåt på det. Fiber finns draget in i huset och det är den vägen vi kommer konsumera merparten av den tv vi tittar på. Jag vill inte skaffa någon box och/eller något abonnemang från någon kabeltv-leverantör men jag vill att vi om möjligt ska kunna titta på sändningar från SVT och TV4, även om internetuppkopplingen av någon anledning slutar fungera. Så därav en vanlig tv-antenn för marksänd digital-tv. Stay tuned för mer av det äventyret. (I’ll see myself out.)

Hursomhelst så känns det väldigt, väldigt bra att sitta vid köksbordet, visserligen ett väldigt rörigt köksbord men ändå, i sitt eget hus och njuta av en öl och av tystnaden. Ingen vältrafikerad bilväg som stör, inga grannar som låter genom väggarna som vi delar. Ingen vändplan där raggarbilarna står och brötar ut bas. Bara värmepannan som surrar i bakgrunden. (Det kan vara så att jag behöver köpa en tjockare dörr till tvättstugan där pannan sitter, annars kanske jag så småningom blir sinnessjuk.)

Det är mycket kvar att göra innan allt är klart inne i huset och trädgården är en enda ler- och stenhög just nu men det känns att det kommer bli väldigt bra och jag trivs redan.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Det gör mig så ledsen

Jag mår så dåligt varje gång jag ser ett reportage om flyktingarna som förtvivlat försöker ta sig till Europa och jag hatar våra politiker som fokuserar på att göra det svårare för dem, istället för att fokusera på asylrätten och på att rädda liv.
Förhoppningsvis så kommer åtminstone historiens dom över dagens europeiska ledare bli stenhård.

Posted by Henrik on

En kommentar

with permalink

Gentlemen & Gangsters

Jag hade tänkt rekommendera tv-serien Gentlemen & Gangsters som sändes i SVT runt nyår men det verkar tyvärr som att tiden då den finns på svtplay har tagit slut. Så du får helt enkelt hitta den på andra sätt.

Gentlemen & Gangsters är en filmatisering av Klas Östergrens böcker Gentlemen och Gangsters. Två olika böcker som släpptes med tjugofem års mellanrum. Gentlemen släpptes som film sent 2014 och nu har den alltså klippts samman med Gangstersmaterialet och gjorts till en miniserie om totalt sex timmar.

Jag började läsa Gentlemen för många år sedan och det är en sådan bok som tog otroligt lång tid att slutföra, inte för att den var dålig eller tungläst utan tvärtom för att den var så intressant och förtjänade att ta tid. I slutänden fick jag ta till ljudboken inläst av Björn Kjellman för att ta mig i mål första december 2014. Det är en brokig rövarhistoria om författaren Klas Östergrens möte med, och skildring av, bröderna Henry och Leo Morgan och om Sverige från fyrtiotal hela vägen fram till sjuttiotalets slut. Det är en historia som tar väldiga turer och som är proppfull med bikaraktärer varav somliga aldrig riktigt får ett avslut. En fantastisk bok helt enkelt!

Jag såg tv-serien när den sändes och fastnade för historien igen. Jag misstänker att serien kan vara rörig för den som inte läst åtminstone en av böckerna, eftersom det är så otroligt mycket som ska klämmas in på kort tid. Men den är spännande och framförallt otroligt snygg och stämningsfull.

I och med tittandet på serien fick jag alltså uppleva Gangsters också. Den delen av historien har jag svårare att komma överens med och sättet på vilken den får läsaren/tittaren att totalt omvärdera Gentlemen på är inte bara bra. Men jag är nyfiken, nyfiken på hur berättelsen är i bokform. Så idag har jag börjat lyssna på en ljudboksversion av Gangsters, läst av Reine Brynolfsson. Hittills har jag inga åsikter om den men det ska bli spännande att uppleva den.

Just det, jag höll på att glömma. Det var fantastiskt att i serien äntligen få höra Europa, Vittrande fragment. Vackert.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Föräldraledig dag 2

Idag tog Iris sina första stapplande steg på egen hand!

De senaste veckorna har jag försiktigt börjat hoppas på att hon skulle vänta tills jag var hemma med henne innan hon gjorde det. Det vore så kul att få vara med om en sån milstolpe. Så självklart gjorde hon det medan jag var ute på tomten i Sundborn så jag missade de allra första stegen. :/

Oh well, jag är glad och nöjd ändå och hon kunde göra om det när jag var hemma så jag fick också se henne gå. 🙂

Och anledningen till att jag var ute på tomten är att grundläggarna har börjat gräva idag. Nu är husbygget verkligen igång!

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Dag ett som hemmapappa

Första dagen hemma själv med Iris har gått bra. Det har varit full fart på henne och hon har varit väldigt busig, samtidigt som hon även varit väldigt trött mellan varven. Jag antar att helgens kalasande slet på henne.

Vi har hållit oss hemma idag. Jag vill få lite ordning på hennes och mina dagsrutiner, och beta av en del jobb som jag ligger efter med, innan vi ger oss ut på några stora äventyr.

En kort sväng under förmiddagen verkade det som att Iris började sakna Linn och därför letade efter henne. Hon skulle in i alla rum och titta och hon ställde sig vid ytterdörren, lutade sig mot den och bara väntade. Eftersom hon verkade leta efter något eller någon och eftersom det sista hon såg av Linn på morgonen var att hon gick ut genom ytterdörren så tror jag att hon letade efter henne. Vi facetimade med Linn en kort sväng på hennes lunch och då blev Iris jätteglad och hon blev superspeedad när Linn kom hem på eftermiddagen.

Men jag tror att hon haft en bra dag och för det mesta verkade det inte vara något konstigt att jag var hemma med henne.

Förutom att leka, läsa och öva på att gå så har vi tittat på ungefär halva Min granne Totoro. Jättebra film som vi sett en gång förut och som jag varmt rekommenderar för alla småbarnsföräldrar och även för alla vuxna som vill se en film som tar barn och deras värld på allvar, en film som får en att leva sig in i sagans värld.

Jag har hört mycket gott om Studio Ghibli, filmstudion bakom Totoro och många andra anime, från The Incomparable. Totoro är den första och hittills enda jag sett men Spirited Away ligger på hyllan och i väntan på att ses och jag beställde Kickis expressbud igår. Även om Iris inte har någon särskild koll på vad det är hon ser när hon ser på tv så gillar jag tanken på att hon ser kvalitetsfilmer.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Iris fyller ett år och vi påbörjar ett nytt äventyr

IMG_2341

Idag fyller min underbara dotter Iris Gullan Marie Ljungberg ett år. Det har varit ett underbart år och innan hon föddes hade jag aldrig kunnat föreställa mig hur mycket en person kunde utvecklas på ett år, och hur mycket personlighet även ett pyttelitet barn har.

Hon älskar sina böcker, vilket gör mig alldeles varm i hjärtat. Hennes favoritplats i lägenheten är framför bokhyllan där hennes pixiböcker finns. Där kan hon sitta länge själv och bläddra och plocka.

I morgon börjar min andra period som föräldraledig och den här gången ska Linn börja jobba igen, så nu är det bara Iris och jag. Ända fram till och med augusti. Det ska bli superspännande. Jag har sett fram emot det länge men det känns även väldigt läskigt. Hur kommer våra dagar se ut? Hur mycket kommer hon förändras under den här tiden? Kommer jag klara av att vara en bra pappa?

Det kommer bli ett äventyr.

IMG_2415

Posted by Henrik on

5 kommentarer

with permalink

2015

Om bara några minuter är år 2015 slut och 2016 tar sin början. Året som gått har varit ett riktigt bra år.

I slutet av januari åkte Linn och jag in till förlossningen på Falu Lasarett och efter en lååång förlossning föddes Iris Gullan Marie den 31:a januari. Under de elva månader som har gått sedan dess har hon vuxit från ett litet hjälplöst knyte till en självständig bebis som gillar att knalla runt (med en vuxens händer som stöd) och titta på allt runt henne, gärna jaga släktingar, skratta, prata och busa. Just nu ligger hon i rummet bredvid mig och snarkar. Hon är troligen lite förkyld. 🙁

4x Iris

Under våren började vi även på allvar att fundera på att bygga hus, vilket slutade med att vi nu äger en tomt i Sundborn och väntar på att Älvsbyhus ska börja bygga ett ”Regin” åt oss. Så som tidsplanen ser ut nu så kommer vi kunna flytta in under april 2016.

I övrigt har det inte varit så mycket som hänt i livet, att ha hand om ett barn och bygga hus tar mycket tid. 🙂 Men jag har både hittat min gräns för vilken arbetsbörda jag klarar av på jobbet och även insett hur mycket rutin och erfarenhet jag har skaffat mig under mina år där, så nu vet jag hur lätt jag kan göra vissa saker för mig.

Just det, jag har fyllt 30 år. Det var en bra dag, som sammanföll med världspremiären för en ny Star Wars-film! Dessutom var det en bra film(!). (Jag kommer så småningom publicera en längre recension av ”The Force Awakens”.)

Gott Nytt År!

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Pappaledig

Under september och oktober är jag pappaledig. Sen kommer jag jobba november till januari och sen i februari under nästa år och hela vägen fram till efter sommaren är jag ledig igen. Nu under höstens ledighet är Linn också hemma, så vi är två vuxna med Iris.

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om hur det är att vara hemma med Iris men jag vet inte var jag ska börja. Det är väldigt kul att kunna vara hemma och få vara med om all utveckling. Det har hänt så mycket med henne, under hela hennes liv så här långt och så mycket har hänt från sommaren och framåt. (Hon är drygt åtta månader gammal nu.) Medan jag har varit ledig har hon lärt sig att kravla vilket var väldigt häftigt att få uppleva. Medan jag jobbade så lärde hon sig sitta men även där har det hänt mycket under min ledighet.

Iris har så mycket vilja och nyfikenhet och visar detta så tydligt. Hon är glad för det mesta och väldigt förtjust i människor. Hon hoppar mycket och gärna när hon sitter i någons knä och vill helst vara med när det händer någonting någonstans. ”FOMO”, i allra högsta grad.

Det är lite jobbigt att tänka på att det nu bara är två veckor kvar på den här första perioden av pappaledighet. Risken är stor att jag kommer missa hennes första steg, särskilt eftersom jag kommer jobba väldigt mycket och hårt under november, december och januari. Men förhoppningsvis kommer jag få vara med om mycket kul, spännande och säkert en del mindre kul under våren. 🙂

Posted by Henrik on

En kommentar

with permalink

Dokumentär om ”The Eagles” på Netflix

Jag gillar bandet The Eagles riktigt mycket. Det har jag gjort i många år. Deras låtar är fantastiska och stämsången är från en annan värld.

Under hela tiden som jag har lyssnat på dem så har jag vetat att de splittrades i slutet på sjuttiotalet (egentligen 1980) och återförenades först 94. Däremot var jag länge inte särskilt intresserad av varför. För några år sedan läste jag gitarristen Don Felders bok Heaven and Hell: My Life in the Eagles (1974-2001) och blev desto mera fascinerad av konflikterna inom bandet. Boken tar av naturliga själ Felders parti och beskriver hans syn på det hela. Den framställer Don Henley och, i ännu högre grad, Glenn Frey som riktiga rövhål.

Igår och idag har jag tittat på en dokumentär om Eagles kallad History of the Eagles. (Den finns in Netflix.) Det är en auktoriserad dokumentär, så den visar en annan bild än den som Felder berättar om. Nu är det de som fortfarande är med i bandet, framförallt Henley och Frey, som kommer till tals.

Jag är inte klar med hela än men så långt som jag sett (drygt två timmar av tre) så är den intressant. Jag kan rekommendera den om du är intresserad av The Eagles. Om du ser den så bör du även läsa Felders bok för att få det andra perspektivet också.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Mera House of Cards

Efter någon veckas paus har Linn och jag nu börjat titta på House of Cards igen. Idag såg vi andra avsnittet på andra säsongen. Vi tycker att det är en spännande serie men den kräver verkligen engagemang från oss på ett sätt som många andra serier inte gör. Det går inte att låta tankarna flyga iväg till annat och det är både bra och dåligt. Det är bra att ”tvingas” släppa allt runt omkring ibland men ibland är det även bra att tvärt om låta tankarna flyga medan något utspelar sig på tvn framför. Men det är väl därför vi tittar på flera serier samtidigt. (Just nu är vår lättsamma tv-serie Modern Family som vi sett flera gånger förut.)

Idag fick vi båda känslan av att någonting är annorlunda från och med det här avsnittet jämfört med tidigare. Stilen känns annorlunda, kanske till följd av en annan regissör?

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Husbygge

Jag har nog inte skrivit om det här än men om du följer mig på instagram eller om du sett mina snapshots här på bloggen (”snapshots” är samma sak som mina instagram-bilder) så vet du nog att Linn och jag håller på att bygga ett hus.

Vi har köpt en tomt i Sundborn i utkanten av Falun och har beställt ett ”nyckelfärdig” hus från Älvsbyhus. Jag sätter nyckelfärdigt inom citationstecken eftersom det alltid är en del som ska göras för oss som köpare. Huset blir förhoppningsvis inflyttningsklart under våren 2016.

Idag har vi gjort klart våra val för tapeter och golv i huset och tidigare i veckan satt vi tillsammans med säljaren och bestämde vilka tillval vi vill ha. Så nu börjar det verkligen ta fart och kännas verkligt. Det ska bli så kul när huset börjar byggas och ännu roligare när det blir klart.

Posted by Henrik on

En kommentar

with permalink

Därför är jag försiktigt positiv till att Decemberöverenskommelsen är bruten. #svpol #DÖ

12095270_475089479338316_8496655684611928283_o
Bilden är gjort av I fablernas land och delad som Creative Commons.

Decemberöverenskommelsen är nu bruten. Vad det innebär rent praktiskt i närtid tvistar de lärde om men förmodligen är det inget dramatiskt nu. Höstens rödgröna budget kommer att gå igenom, även fast Alliansen inte längre är bunden av ”DÖ”. Allianspartierna har lagt fram sina egna separata budgetar och det finns ingen gemensam budget för Alliansen att rösta på. Så just nu blir det nog inte mycket till förändring. Däremot är det mera oklart vad som händer inför vårändringsbudgeten 2016, ännu mera osäkert inför hösten 2016 etc.

Det har diskuterats mycket hit och dit om Decemberöverenskommelsen i borgerliga kretsar ända sedan dess tillkomst så följaktligen har jag funderat mycket på den. Efter många om och men så känner jag ändå att det här är en positiv utveckling. Det är bra att Decemberöverenskommelsen inte längre finns.

Som det parlamentariska läget er ut just nu så finns det två block, de rödgröna respektive Alliansen, som båda saknar egen majoritet. Därutöver finns Sverigedemokraterna. Jag vill vara väldigt tydlig med att jag tycker att all form av samarbete med SD utom i specifika enskilda frågor som har noll och ingenting med invandring, integration eller flyktingar att är otänkbart. Det parti som ägnar sig åt sånt kommer inte få min röst igen. Hursomhelst, två minoritetsblock och ett vågmästarparti som ingen, med all rätt, vill samarbeta med. Eftersom regeringen i dagsläget består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet medan Vänsterpartiet är förpassade till att vara stödparti så är regeringen ännu svagare i mandat än den vore om hela det rödgröna blocket vore en del av den.

I sådana här lägen, när regeringen är i minoritet, borde regeringen tvingas förhandla med och förlita sig på oppositionen. Politiken som förs borde vara en försiktig mittenpolitik. Så är dock inte alls fallet här. Budgetpropositionen visar väldigt tydligt att Vänsterpartiet har fått ett betydligt större inflytande än vad deras få mandat kan rättfärdiga.

Så genom att ingå i Decemberöverenskommelsen så har Alliansen alltså lyckats göra det lilla Vänsterpartiet till någon sorts märkligt vågmästarparti. De behövs som stöd till regeringen för att regeringen ska kunna få igenom sina budgetar. Självklart skulle vänstern aldrig rösta för Alliansens budget så regeringen borde kunna göra lite hur de vill men gissningsvis vågar de inte chans och följaktligen får alltså vänstern, likt ett vågmästarparti, vara med och diktera politiken betydligt mera än vad de har mandat för.

Detta leder i sin tur till min nästa invändning mot DÖ. När regeringen lade fram budgetpropositionen så kritiserade Alliansen denna rejält. Fullt förståligt eftersom det är en politik som står väldigt långt ifrån Alliansen och dess väljare. Men mitt i detta passionerade kritiserande så vet både politikerna och vi att det aldrig blir annat än gnäll och kritik. Det kommer aldrig gå över till handling eftersom hela idén med DÖ är att Alliansen faktiskt inte agerar som en opposition i riksdagen. De kan leva rövare bäst de vill på presskonferenser och i intervjuer och debattartiklar men när det väl gäller så kommer de finna sig i regeringens budget. Det får Alliansen att framstå som svag och falsk.

Vilket leder till sista invändningen. Tanken med Decemberöverenskommelsen var att SDs makt och inflytande skulle minska. Tvärtom verkar DÖ stärka dem eftersom de nu får kvitto på sitt påstående att de är det enda oppositionspartiet. Myten om ”sjuklövern” verkar mera sann när Alliansen har lovat att inte göra sitt jobb som opposition.

Så jag är försiktigt positiv till upprivandet av DÖ. Förhoppningsvis leder det till något bra. Min förhoppning är att högersossarna och de liberala falangerna inom MP får styra och förhandlar fråga för fråga med ett eller flera Allianspartier. Ett bättre, men mindre troligt, scenario vore att regeringen faller och att Alliansen och Miljöpartiet bildar en ny blågrön regering. Det tror jag skulle vara väldigt bra.

Posted by Henrik on

3 kommentarer

with permalink

12 år

Idag firar Linn och jag 12 år som par. Eftersom vi båda är rejält förkylda så firar vi genom att slöa i soffan, titta på ”Modern Family”, gosa med Iris, slösurfa och spela 3DS (jag spelar 3DS, inte Linn).

Vem kunde för tolv år sedan tro att vi idag skulle bo i en annan stad än den vi växte upp i, vara förlovade, ha ett underbart barn tillsammans och precis ha börjat processen med att bygga vårt drömhus.

Skål för nästkommande tolv år!

Posted by Henrik on

En kommentar

with permalink

House of Cards

Ikväll har Linn och jag äntligen börjat titta på ”House of Cards”. Jag misstänker att vi kommer gilla den serien rejält så småningom men nu, efter ett avsnitt, känns det förvirrande med många gubbar med dolda agendor hit och dit och väldigt oklart vad någon egentligen vill.

Fördelen med att börja att se en sån här serie ganska sent är att nu har vi tre hela säsonger att se innan vi måste börja vänta på nytt.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Vårt USA-äventyr, 2014

För ett år sedan var Linn och jag i Los Angeles, sista stoppet på en två och en halv vecka lång resa till och i USA. Vi hann beta av New York, Washington DC, Las Vegas och Los Angeles.

Under resan bloggade vi på en tumblr-blogg och tidigare i år flyttade jag över alla inlägg till den här bloggen.

Så om du vill läsa om vad vi gjorde på vår stora äventyrsresa så kan du kolla taggen USA 2014.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Snipp snapp snut,

så var resan slut.

Men vi kommer fortsätta att skriva några fler blogginlägg. Det finns dagar och händelser som vi inte skrivit om än och sen tänkte vi skriva några mera generella inlägg om respektive stad och lite allmänna tips för USA-resenärer.

Nu är vi i hemmets trygga vrå i Falun och ska sova för att få rätsida på tiden i våra huvuden.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

13:e maj

Inför vår andra heldag i LA bestämde vi oss för att våga ge oss ut i trafiken igen. Efter en frukost på det Starbucks som ligger i en galleria som även vårt hotell är hopknutet med så bad vi om att få vår bil framkörd (vi hade den på “valet parking”) och frågade om vägbeskrivning för den bästa vägen till Santa Monica Beach.

Rådet vi fick och följde var att fortsätta nerför “vår” gata Highland Avenue och sedan ta av på den korsande Santa Monica Boulevard och följa den hela vägen till havet.

Vilken otrolig skillnad det var på bilkörningen jämfört med kvällen då vi först åkte in i LA! Nu var vi på en boulevard istället för en motorväg vilket gjorde att tempot var betydligt lägre. Även det faktum att det var dagsljus underlättade otroligt. Det var rent av lite kul att köra bil under den här turen.

Nere vid havet hittade vi Santa Monica Beach och Santa Monica Pier som vi gick ut på. Eftersom det var väldigt varmt så bestämde vi oss fort för att bada så vi köpte handdukar och badskor som komplement till våra medhavda badkläder och gick ner på stranden. Där solade och badade vi i några timmar, vilket var väldigt skönt.

Henrik på Santa Monica Pier

Därefter promenerade vi söderut längs vattenbrynet med siktet inställt på Venice och Venice Beach. Det märktes redan när vi började närma oss att Venice är ett helt annat område än Santa Monica; i Santa Monica verkar det vara “vanliga” människor som hänger medan det i Venice är mer konstnärssjälar.

I <3 Venice

I Venice åt vi en lätt tacolunch och promenerade runt bland kanalerna som har gett området dess namn.

Kanalerna i Venice

Därefter lunkade vi tillbaka mot Santa Monica längs strandpromenaden och sista biten även i vattenbrynet när vi spelade in en film som nog alla har sett. Sedan åkte vi tillbaka till hotellet, bytte om och gick ut för att äta.

Vi valde Musso & Frank som restaurang eftersom vi läst att den var något extra som alla borde prova. Vi var dock inte alls så imponerande. Helt okej men inte alls värt priserna. Trevlig personal!

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Snart hemfärd

Idag, om nio timmar, lyfter flygplanet för hemfärd men först ska vi sola och bada vid poolen en stund.

Posted by Henrik on

with permalink

12:e maj

Celebrity spotting

Efter de många strapatserna på bilresan till LA så var vi väldigt överens om att vi helst ville låta bilen stå under första heldagen i Änglarnas Stad. Vi började dagen med att försöka sova ut ordentligt. Jag sov länge men oroligt. Drömde om bilkörning i mörker på hårt trafikerade motorvägar och om skenande resekostnader.

Jag hade tänkt att vi eventuellt skulle äta frukost på hotellets restaurang men eftersom vi sov så pass länge som vi gjorde – till ungefär halv elva – så hann frukostserveringen stänga innan vi var klara. Därför fick det bli Starbucks på Hollywood Boulevard istället. Senare visade det sig att det finns ett Starbucks ännu närmre vårt hotell men det var tur att vi inte visste det, för på Hollywood Boulevard stötte vi på flera människor som gjorde reklam för bussresor “till stjärnornas hem”. De flesta av dem ignorerade vi men alldeles innan Starbucks tackade jag ja till att ta emot en broschyr. Säljaren nöjde sig dock inte med det utan började snacka, pruta och övertala och det slutade med att vi femton minuter senare satt i en liten liten turistbuss med vår frukost i takeaway-påsar.

Hollywood-skylten, sedd från utsiktsplatsen på Mulholland Drive.
Hollywood-skylten, sedd från utsiktsplatsen på Mulholland Drive.

IMG_5813

Bussturen tog oss upp på Mulholland Drive, till en utsikts- och fotograferingsplats för Hollywood-skylten och vidare till många stjärnors hem. Vi såg ingen av kändisarna själva men fick se hus och/eller grindar hos bland annat Matt LeBlanc, Katy Perry, Bruno Mars, Christina Aquilera, Billy Gibons, Bruce Willis, Quentin Tarantino, David och Victoria Beckham, Johnny Depp och Tom Cruise.

Matt LeBlancs hus
Matt LeBlancs hus
Bruno Mars grind
Bruno Mars grind
Tom Cruise hus
Tom Cruise hus

Vi fick även se utsidan av stripklubben där Mötley Crüe fick “inspiration” till Girls, Girls, Girls.

Girls, Girls, Girls
Girls, Girls, Girls

Det bästa med turen var att den gav oss en känsla av hur Hollywood, West Hollywood och Beverly Hills hänger ihop. På så vis fick vi en lite bättre bild av staden som nyss var helt okänd för oss.

Regent Beverly Wilshire
Regent Beverly Wilshire, Hotellet från Pretty Woman.

Poolhäng

När bussturen var slut så valde vi att gå tillbaka upp till hotellet, byta om till badkläder och lägga oss vid poolen. Vattnet var kallt men uppfriskande och solen värmde väldigt skönt så vi passade på att ligga där ganska länge. Vi åt även lite lunch och tog en lunchdrink i poolbaren.

Kvällstur och första kändisen

När solen började gå ner tog vi oss med apostlahästarnas hjälp iväg längs Sunset Boulevard för att samla på oss intryck och hitta någonstans att äta. Under den ganska långa promenaden gjorde Linn sin första “celebrity spotting” på resan då hon såg “Artie” från Glee inne på en restaurang. Lycka!

Så småningom hittade vi en restaurang som heter TOI on Sunset, Rockin’ Asian Food, eller nåt liknande, där vi åt middag. Asiatisk mat i en rockkällarmiljö. Det var gott, billigt och vääääldigt stora portioner. Mätta och glada gick vi sedan vidare hem till hotellet och sov.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

11:e maj – On the road again

Så var det dags för avfärd igen, den här gången med siktet inställt på Los Angeles. Vi hade bokat en hyrbil i Las Vegas som vi skulle köra till LA och sedan ha under resten av resan.

Dagen började med att vi duschade, plockade ihop vårt bagage och checkade ut ur hotellrummet på Caesar’s Palace. Därefter började vi leta efter Hertz-disken på hotellet vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. Vi fick en bra beskrivning av killen i hotellreceptionen men vi missförstod den och kom därför i väg på en rejäl promenad i hotellet. Under promenaden insåg vi ännu en gång hur otroligt stort Caesar’s Palace är, ännu större än vi tidigare förstått. Till slut gick vi in i en Apple Store och frågade två försäljare där om de visste var Hertz var. Det gjorde de inte men de hjälpte oss att ta reda på det och att ringa dit så att vi kunde få instruktioner om hur vi skulle gå.

Väl på plats vid Hertz-disken så gick det mesta av sig självt. Vi förklarade att ingen av oss kört automatväxlad bil förut och undrade om det var något att tänka på. Killen som jobbade på Hertz skrattade gott åt faktumet att det finns länder där men generellt kör bilar med manuell växellåda men han sa att det inte var några problem och förklarade enkelt vad vi behövde tänka på. Trodde vi…

Efter att ha fått nycklarna till bilen så gick vi dit med bagaget och återvände sedan in i hotellet för att köpa någon form av frukost. När vi sedan kom tillbaka till bilen så började det stora äventyret.

Life is shit, and then you die

Krånglet började redan när vi skulle ställa in GPSen. Den vägrade hitta gatuadressen för vårt LA-hotell som vi gav den. Efter mycket svärande och krånglande så visade det sig att vi skulle skriva in gatunamnet utan prefixet “North”. När vi gjorde det frågade GPSen om vi menade “North” eller “South” och då löste det sig.

Därefter krånglade vi lite med att hitta hur sidospeglarna i bilen skulle justeras men innan vi hann hålla på allt för länge så råkade uthyraren passera oss, så han stack in huvudet och hjälpte oss. Gissningsvis var det nog längesedan han träffade två människor som han tyckte var så icke världsvana som vi.

Med speglarna på plats och GPSen inställd så bar det iväg ut i trafiken, vilket gick åt skogen nästan direkt när det visade sig att vi misstolkade GPS-instruktionerna och nästan omedelbart svängde fel. När vi så småningom tog oss på rätt kurs igen och kom upp på Las Vegas Freeway så dök nästa problem upp som ett brev på posten; bilen lät som att den skulle gå av på mitten så fort jag gasade upp den till någorlunda hastighet. I panik svängde vi av på första bästa avfart och åkte in på en snabbmatsrestaurangparkering för att försöka förstå vad som var fel. Det visade sig vara så att jag hade råkat lägga växellådan i manuelläget istället för i D, så jag hade alltså försökt gasa upp till ~100 km/h på ettan(!). Inte konstigt att motorn klagade.

När även det problemet var löst så lyckades vi så småningom komma ut på motorvägen igen och bege oss mot Los Angeles.

The road goes ever on

Vid det här laget kände jag att jag började få koll på både bilen, vägen och i viss mån GPSen, så nu rullade det på fint. Tempot i den amerikanska trafiken var högt (~100–110 km/h) men det kändes aldrig som om det gick särskilt fort. Filerna är breda och kurvorna flacka.

När vi närmade oss Barstow såg vi skyltar om någonting som heter Peggy Sue’s 50’s Diner som Linn hade läst och hört om när vi planerade vår resa. Vi stannade där och åt en 50-talsinspirerad hamburgare med riktiga “curly fries” och milkshake. Vi var båda överens om att det kanske var de godaste milkshakes vi någonsin druckit.

Stället i övrigt var väldigt speciellt. Tydligen är det ett gammalt “diner” från 50-talet som inte användes under 60- och 70-talet men som sedan köptes av Peggy Sue och hennes man i början på 80-talet och har drivits sedan dess. Temat är som namnet antyder 50-tal i inredning, menyer, stil på servitriserna, souvernirbutik etc. Om du någonsin kör i området kring Mojave-öknen så bör du se till att ta vägen förbi Peggy Sue’s!

Med fyllda magar rullade vi vidare. Nu visste vi att det snart var dags för lite krångel eftersom vi på inrådan delvis av Google Maps, delvis av Hertz-uthyraren, skulle ta en annan väg än den av GPSen valde I–15 och I–10. I–10 var enligt uthyraren “the bussiest road in the country”. Vår plan var att ta Highway 58 från Barstow och vidare förbi Mojave (samhället, inte öknen som vi redan passerat) och Rosamond för att ta oss in i LA från norr.

Krångel blev det onekligen då jag svängde av på en avfart mot “Old Highway 58” som tog oss “way out in the sticks”. Vi hamnade verkligen ute på vischan. Så småningom klurade vi ut att det finns en gammal och en ny 58. Vi hade alltså svängt in på den gamla. För att ta oss ur problemet aktiverade vi bilens GPS igen och bad den att ta oss till Rosamond, i förhoppningen att vi då skulle hamna på rätt kurs och sedan kunna ställa om den till Los Angeles.

Efter en del svärande från oss båda och lite stress så kom vi så småningom in på Highway 58. Där fick vi verkligen se den motsatta sidan till storstäderna som vi varit i. Små samhällen, vidsträckta ökenslätter, pickup trucks och massor av sand och damm.

Vi stötte på ett litet missöde till då vi missade en avfart till Mojave, körde fel på nästkommande avfart så att vi hamnade tillbaka på 58 men det löste sig med en tredje avfart och en liten omväg.

LA Freeway

Dagens stora utmaning kom då vi började närma oss Los Angeles. Motorvägen hade hela tiden mellan 3 och 7 filer, det var på- och avfarter överallt och fullsmockat med trafik. Samtidigt så började det mörkna vilket gjorde det hela svårare och pricken över det läskiga it var att hastigheterna fortfarande låg kring 100 km/h. Jag kan nog ärligt säga att sista timmens körning är en av de mest stressande timmarna i mitt liv.

Även här bommade vi en avfart, fick köra runt och krångla hit och dit men tillslut, TILLSLUT, så kom vi fram till vårt mål, Loews Hotel & Resort.

När vi skulle lämna bilen och checka in så var vi så slitna att vi knappt förstod vad personalen så, så vi har fortfarande ingen aning om vad vi gick med på att betala för parkeringen. Det återstår att se.

Efter en lång och stressig dag kom vi dock tillslut fram till LA och förutom den sista timmens mörkerkörning så skulle jag inte vilja ha bilturen ogjord. Ska du någon gång färdas mellan Vegas och LA, ta för all del bil. Det är en häftig resa genom öknens karga landskap. Men se till att komma fram innan det mörknar.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

10:e maj

Oops, we did it again

Första gången vi var i USA så gjorde vi bort oss rejält första morgonen genom att äta frukost på hotellet. Detta ledde till en chock när notan kom in och det visade sig att vi ätit frukost för över $100. Idag har vi gjort det igen. Den här gången var det dock rätt medvetet.

Vi började dagen med att bestämma oss för att prova hotellets bufférestaurang igen för att se om frukosten var lika överdådig som lunchen. Det visade sig vara brunch och inte frukost men det gjorde inte oss något. Vi blev dock lite chockade när vi fick veta att det skulle kosta $97 för oss två att äta brunch, alltså mer än vad lunchen gjort dagen innan men vi lät oss inte avskräckas.

Mycket riktigt var brunchen minst lika överdådig som lunchen dagen innan. Det var lika många olika buffédiskar med mat från lika många länder innan. Mycket var samma som lunchen men mycket var även mera frukostinriktat. Innan jag var klar med allt ätande så hade jag fått i mig yoghurt med färska bär, italiensk skinka och ost, sushi, någon sorts röd pannkaka, melon, apelsinjuice, champagne, mimosa, donut och säkert en massa annat som jag glömmer bort nu. Kort sagt ett frosseri utan dess like. 🙂

Det mest fantastiska, precis om Linn skrev igår, är att allt är så fräscht och gott i buffén. Rent överdådsmässigt så är det väldigt mycket Finlandsbåt över den men kvalitén på all mat är verkligen superb.

Sol och bad

Efter frukost gick vi ut till hotellets pool för att sola, bada och läsa. Det var väldigt skönt även om det var ett lite väl stimmigt poolområde för att falla tant och farbror i smaken. Vi skulle ha föredragit mindre högljudd musik och lugnare badgäster. 🙂

Under dagen insåg vi också att rumshyran på Caesar’s Palace är rätt låg men det mesta i mat- och dryckesväg på hotellet är dyrt, särskilt på poolområdet. Vi fick betala $18 för två halvlitersflaskor vatten!!

I Las Vegas är alkoholen nästan billigare än vattnet.
I Las Vegas är alkoholen nästan billigare än vattnet.
IMG_5790

Hotellet är gigantiskt

Efter sol och bad så passade vi på att ta en närmre titt på vårt eget hotell för att kolla in en del av det som vi inte varit i tidigare. Det visade sig att den delen var gigantisk med massor av spelautomater och -bord, flera olika restauranger förutom de vi redan sett samt en stor shoppinggalleria. Helt galet!

En liten del av hotellet, sett utifrån i skymningsljuset.
En liten del av hotellet, sett utifrån i skymningsljuset.

Italiensk middag

När det var dags för middag funderade vi en del på var vi skulle äta och traskade också runt lite på “The Strip” i jakt på den perfekta restaurangen. Till slut bestämde vi oss för att äta på den italienska restaurangen Rao’s på hotellet. Gott, men lite dyrt. Väldigt trevlig personal och precis den sortens lugna, eftertänksamma bartender som jag vill ha.

Lite sång, lite dans, lite naket, lite trams

Nu när vi är i Vegas så vill vi gärna se någon form av show, helst något som är unikt för Vegas, så under kvällen gick vi på Absinthe. Med deras egna ord en “acro-cabaret”. Många olika akrobatiska uppvisningar med och utan redskap, på stolar, på rullskridskor, i rep etc. blandat med cabaretsångnummer av lättklädd dam, många hög och (framförallt) låga skämt, oavbrutna sexuella anspelningar och en strippteasetävling för två män i publiken. Allt utspelar sig i ett “spiegeltent” där publiken sitter runt artisterna och där det inte direkt finns någon gräns mellan publik och scen.

Jag vet inte riktigt hur jag med ord ska beskriva det men jag kan varmt rekommendera de som kommer befinna sig i Vegas under den närmsta framtiden att besöka Absinthe. Den var precis allt som jag ville få ut av en Vegas-show och någonting som jag tror att man nästan bara hittar i Vegas.

IMG_8770
IMG_8796
IMG_8814
Två män ur publiken drogs upp på scen för att köra en striptease för en kvinna som också plockades ur publiken. I det här fallet blev det inte mera naket än det ni ser på bilderna.
När The Green Fairy kom upp på scen blev det dock mera lättklätt.
När The Green Fairy kom upp på scen blev det dock mera lättklätt.
IMG_8818

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Vegas Baby!

Nu är vi äntligen framme i Vegas och på Caesar’s Palace. Flyget från DC blev försenat med flera timmar på grund av “thunder storms” och tornadovarningar i Texas. Det var alltså flygstopp på Dallas/Fort Worth airport. Vi fick tillslut lyfta och köra runt ovädret. Det blev en bumbig flygning och vi kunde se stormen och alla blixtar från flygplanet. Väl framme fick vi veta att vi fick stå på stand by-lista för flighter till Vegas dagen därpå och vi fick snabbt leta upp ett hotell där vi kunde få sova några timmar. Vi fann ett i närheten av flygplatsen och tog en taxi dit. Tyvärr så släppte taxichauffören av oss vid fel hotell då det fanns 3 hotell från samma kedja i området, så vi fick gå en bit för att komma rätt. Väl framme fick vi riktigt dåligt bemötande av personalen på plats. Riktigt otrevlig och absolut inte service minded, men vi fick ett ställe att sova på iaf. Sen kom vi med flighten som vi hoppats på, yay, och det var en väldigt behaglig flygning till Vegas.

Vi uppgraderade vårt rum när vi kom hit och har nu ett rum på 25:e våningen (av 29) med jacuzzi och utsikt över the strip. Riktigt nice. 🙂

Vi testade en av restaurangerna här på hotellet till lunch, en bufférestaurang. Ja, buffé kan väl vara kul tänkte vi och gick dit. För 77 dollar fick vi äta hur mycket vi ville och jag kan säga att är det nånstans man kan äta ihjäl sig så är det här!! Shit alltså, det var inte en sån buffé som vi hade tänkt utan här fanns det seafood-, italiensk-, thai-, amerikanskt-, sushi-, sallad-, frukt-, mexikansk-, ost-, charketrier- och dessertbuffé!! Jäklar i min låda vad mycket mat!!! Och jäklar vad folk åt!!! Vi tyckte att vi åt mycket men det var långt ifrån hur andra åt. Nu har vi även smakat saltwater taffy och jag tyckte det var gott, Henrik var väl sådär förtjust. Däremot blev han väldigt förtjust i Oreo chocolate mousse som fanns på dessertbuffén och jag ska väl inte sticka under stolen med att den även föll mig i smaken. 😉 Det som även förvånade oss båda var att allt var väldigt fräscht och välgjort. Både maten och miljön var väldigt bra och personalen var snabba med att städa undan gamla tallrikar och spilld mat, så tummen upp för det!

När vi hämtat oss från matchocken gick vi till en pool på ett närliggande hotell, Flamingo, då “vår” pool var stängd för kvällens vinprovning. Vi slängde oss i och sen gick vi en tur på The Strip för att kolla läget. Det är verkligen allt man föreställt sig och lite till. Det finns ingen hejd på neonen och plasten. Det delas till och med ut kort med nummer för att kunna beställa sig en prostituerad. Ja jösses vilket ställe! Extra mycket allt helt enkelt.

Det är även en väldig bredd (bildligt och bokstavligt) på människorna som är här. Allt från ungdomar till pensionärer. Det är framförallt äldre tanter som sitter vid de enarmade banditerna och karlarna sitter vid black jack-borden. Det är fantastiskt att få uppleva det här stället men det räcker med en kort vistelse. Hjärnan blir något overloadad. 😉

Klockan här ligger 9h efter svensk tid.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Förseningar, del 2

Nu har vi precis landat på Dallas/Fort Worth-flygplatsen. Vi har missat vårt anslutande flyg med flera timmar så därför står vi nu i kö till en gate för att förhoppningsvis kunna få hjälp med att boka om till ett senare plan.

Posted by Henrik on

with permalink

Lugn dag i Washington

Idag har det varit en väldigt lugn dag. Vädret har varit sämre under delar av dagen med mycket regn och vi har varit trötta. Därför blev onsdagen i Washington lite av en “semester från semestern”.

Vi började med en tur ner längs Wisconsin Avenue i jakt på ett frukostställe. Efter “det vanliga” med yoghurt, bagels etc. så flanerade vi vidare lite i Georgetown. Vi gick in och ut ur en del affärer men shoppade ingenting.

Så småningom började det regna men vi bestämde oss ändå för att genomföra målet med dagen, att besöka Arlington-kyrkogården, vilket vi också gjorde med paraplyer i högsta hugg.

Den okände soldatens grav
Den okände soldatens grav

Efter att ha sett några av de viktigaste minnesmärkena på kyrkogården och efter att ha blivit rejält blöta så tog vi en taxi tillbaks till hotellet där vi värmde oss med varsin dusch och klädde oss varmare. Därefter begav vi oss ner på stan igen, åt middag på en pub och shoppade därefter skor till oss båda.

Nu på kvällen har vi packat upp och testat en trollerilåda som vi köpte på F.A.O. Schwartz i New York. Planen var att Linn skulle kunna berätta för barnen på förskolan att hon varit i USA och lärt sig trolla men just nu är det jag som sitter med trollerierna medan Linn ligger och sover på sängen. 🙂

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

6:e maj

Nu är vår första heldag i Washinton DC slut. Vi har sorterat igenom dagens bilder och postat några och Linn har just somnat när jag börjar skriva det här.

Dagen har varit helt fantastisk. Vi började med frukost på hotellets buffé och fick yoghurt, kaffe, te, omelett, frallor och bagels. Därefter begav vi oss i sakta mak nerför Wisconsin Avenue. Vi hade inga tydliga mål för dagen annat än att ta oss ner mot “downtown” och framförallt området mellan Lincoln Memorial och The Capitol.

Washington är den enda staden på vår resa som vi inte har haft några som helst förväntningar på. Bilden nu efter en lång heldag är att det är en fantastisk stad. Den är helt olik New York på alla tänkbara sätt men trotts det är båda städerna underbara. Washington verkar sakna höga byggnader nästan helt. Det är grönt och fint inne i stan. Runt Potomac-floden finns det många vackra platser att sitta och njuta på, både sådana som är skapade för det – parker, uteserveringar etc. – och helt “naturliga” platser.

Vädret har visat sitt vackraste ansikte för oss idag så vi har haft strålande sol och lagom varmt.

IMG_5543

Vår promenad nerför “vår” aveny tog oss så småningom in på de kringliggande gatorna i stadsdelen Georgetown. Här är allt vackert, välstädat och känns närmast pittoreskt. Linn har flera gånger under dagen sagt att allt känns litet och “lilleputtigt”, nästan som om ett sagosmåfolk bor i staden, och det ligger något i det. I jämförelse med New York känns allting väldigt smått men även jämfört med andra städer så är många byggnader i Washington, och då särskilt i Georgetown, små.

IMG_5566

Efter planlöst flanerande och mycket fotograferande så hamnade vi efter ett tag nere vid floden Potomac. Där satte vi oss i Georgetown Waterfront Park och beundrade utsikten innan vi gick vidare längs flodens strand hela vägen till minnes- och monumentsplatserna mellan Lincoln Memorial och Capitol Hill. Även där blev det många foton tagna och det som gjorde starkast intryck på mig var sektionen i Lincoln Memorial om Medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King.

IMG_5595

Efter Lincoln, Vietnam, World War II och Washington Memorial så styrde vi steg norrut för att se Vita Huset. Vi kom först till det från baksidan men där var det inte så mycket att se eftersom det var avspärrat ganska långt i från huset på grund av markarbete. Vi vandrade dock vidare tills vi så småningom stod direkt utanför staketet på framsidan. Där knäppte vi, och alla andra turister, många bilder. Efter en stund kom det poliser och bad oss vänligt men bestämt att utrymma gatan och senare även parken som vi backade till. Hela området runt Vita Huset spärrades av, oklart varför.

IMG_5614
IMG_5658
Ser ni prickskyttarna på Vita Husets tak?

När vi var mätta på att stirra på avspärrningar gick vi vidare i riktning mot FBI-högkvarterat i J Edgar Hoover Building men stannade först längs vägen på Hotel Washington där vi drack drinkar på uteserveringen. Jag drack en Vodka Thyme Lemonade och Linn en Passion Fruit Sangria och vi blev båda väldigt nöjda.

IMG_3489

Hoover Building var egentligen inte så mycket att se men det känns bra att ha “bockat av” även den. Som en liten bonus fick jag till en fotosession med en ekorre som kilade förbi oss. En kvinna som gick förbi medan jag fotade hjälpte till genom att mata den och berättade att den alltid brukade vara där utanför FBI-byggnaden och att hon brukade slänga åt den några nötter. När den hade något att mumsa på så blev den ett betydligt lättare mål för mitt fotande.

IMG_8617

Stadsturen avslutades med att vi gick till Capitol Hill och därefter tog vi en taxi till Watergate, konstaterade att det inte var så mycket att se och sen slog vi oss ner på Tony & Joe’s Seafood Place och åt middag med utsikt över Potomac. För ovanlighetens skull åt vi både för- och huvudrätt och blev rätt nöjda.

Slutligen promenerade vi upp mot hotellet längs Wisconsin Avenue som visade sig vara ännu vackrare i kvällsmörkret än under dagsljuset. Det var full fart med människor i rörelse och mycket aktivitet i alla butiker som ligger längs vägen.

Väl tillbaks på hotellet så konstaterade vi att vi är oerhört nöjda med att ha valt att besöka Washinton också och att vi hunnit med mycket av “det viktigaste redan”. I morgon blir det en tur till Arlington-kyrkogården och Pentagon och därefter vet vi inte riktigt.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

2:a maj

Frukost

Dag två började, som så många andra dagar, med den stora livsavgörande frågan, vad ska vi äta och var? Vi begav oss därför västerut i SoHo- och NoHo-områdena i jakt på ett passande matställe men utan att finna något riktigt bra. Därför bestämde vi oss så småningom för att gå tillbaka till Little Fox där vi ätit dagen innan. På väg från Houston Street, i området som kallas Nolita, hittade vi dock Bread som såg väldigt trevligt ut.

Där beställde vi in yoghurt med granola och färska frukter och en kopp te till Linn och en cappuccino till mig. Linn beställde även “English muffin” och jag tog in någonting som verkar ha varit en laxtartar.

IMG_5321

Frukosten var väldigt god, så vi kan verkligen rekommendera Bread i Nolita för den som gör ett besök i NYC.

I populärkulturens spår

Efter frukost begav vi oss mot nordväst för att så småningom hamna på Bleecker Street. Denna ledde oss till fasaden som används som exteriör för huset där karaktärerna bor i tv-serien Friends. Där tog vi några obligatoriska foton innan vi gick vidare till nästa populärkulturella hållplats, huset där Carrie bor i Sex and the City.

IMG_5330
IMG_7950
IMG_7997

Tv-serievandringen slutade vid Magnolia Bakery där vi köpte cupcakes som vi tänkte ta med oss till Central Park.

T-bana

För att spara lite på stegen så valde vi att ta en tunnelbana upp till parken, vilket blev ett äventyr i sig. Att hitta rätt linje, att fylla på ett metrokort och att sedan hitta till rätt plattform blev en betydligt större utmaning än det borde ha varit. Det visade sig att det finns gott om linjekartor utanför spärrarna och i tåget men direkt innanför spärrarna lyser kartorna med sin frånvaro. Det resulterade i att jag fick gå ut genom en spärr, kolla kartan och sedan betala in mig igen vilket i sin tur betydde att jag för att komma in igen blev tvungen att fylla på mitt metrokort i en kortterminal.

Central Park

En stor del av dagen ägnade vi sedan åt Central Park, där vi flanerade runt, njöt i solskenet och åt våra cupcakes. Förra gången vi var i parken så tyckte vi att vi gick långt tills vi i efterhand såg på en karta att vi knappt kommit in i den. Den här gången kom vi i alla fall halvvägs igenom den, fram till sköldpaddsdammen.

IMG_5378
IMG_8004

Vi var även vid ett ställe som heter Ladies Pavillion som ligger jättevackert vid en av de många dammarna i parken. Där kom det fram ett amerikanskt par och frågade oss om vi var “there for the wedding?”. Det visade sig att det var bröllop på g i paviljongen så vi fick se på håll hur gästerna anlände. När vi begav oss i från platsen hörde vi hur många av gästerna pratade svenska, så det var tydligen svenskt bröllop i Central Park.

IMG_8095

Middag

När vi var mätta på sol och hungriga på mat så tog vi oss till en tunnelbanestation igen och åkte till Meatpacking District i jakt på restaurangen och hotellet The Standard Grill. Väl där så insåg vi att det delvis var ett väldigt uppklätt ställe men vi lyckades ändå passa in på uteserveringen där vi också kunde beställa mat. Linn åt en helstekt fläskfilé som mycket väl kan vara det godaste hon någonsin ätit medan jag åt en Atlantic Sea Hake-fisk. Jag är också nöjd med mitt matval men skulle inte räkna det som något av det godaste jag ätit i livet.

IMG_5414

Till maten passade jag på att dricka en cocktail vars namn jag nu har glömt (kan hänga ihop med cocktailen?) men som kyparen sa var det restaurangens egen specialitet som var löst baserad på en Mint Julep. Jag har aldrig smakat en sådan så jag vet inte om det stämmer eller inte men däremot tycker jag att den påminde om en Old Fashioned, så det blir till att experimentera hemma i Falun.

IMG_3430

Efter middagen frågade vi om hotellets takterrassbar som vi hört talas om men nekades vänligt men bestämt. Kvällstid var det “invites only” och de tider då populasen har tillträde så bör man vara betydligt mera uppklädda än vi var.

Vi var ändå nöjda med kvällen och väldigt nöjda med dagen så vi styrde kosan hemåt, nu med taxi istället för tunnelbana. Vi somnade tidigt, trötta och lyckliga.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Framme i DC

Nu är vi framme på hotellet Savoy Suites i Washington DC. Tågresan gick väldigt bra och det var kul att se landskapet mellan NYC och DC. Det var verkligen ett helt annat USA som visade sig där.

Första intrycket av hotellet som vi nu ska bo på i tre nätter är att det är lite mer “fancy” än vad vi hade tänkt. Det blir nog till att klä sig ordentligt…

Linn har blivit blixtförälskad i stadsdelen Georgetown där hotellet ligger.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

1:a maj

Frukost

Vår första heldag i NYC började med regntunga skyar och kläder därefter. Vi flanerade österut på Delancey Street, på jakt efter någonstans att äta frukost. Första stoppet var på ett Starbucks eftersom det var där vi åt merparten av våra frukostar förra gången vi var här. Dock hittade vi inga goda yoghurtar där nu och ingen av oss hade lust att äta bara bagels till frukost så vi vandrade vidare.

Så småningom kom vi till ett kaffe som heter Little Fox som vi båda tyckte verkade mysigt. Där åt vi “parfait” med granola, frukt och bär, cream cheese bagels och drack te och cappuccino. När Linn fotade maten så erbjöd sig killen vid bordet bredvid att ta över kameran så att både Linn, jag och maten kunde vara med på bild. Vi passade även på att fråga honom om “dricksreglerna” för mindre kaffer som det vi var på.

IMG_5215

Brooklyn och Brooklyn Bridge

Medan vi åt frukost tittade solen fram så det första vi fick göra efter maten vad att gå tillbaka till hotellet och svida om. Därefter bestämde vi oss för att gå mot Brooklyn via Brooklyn Bridge. På väg dit fick vi oss en rejäl tur på Lower East Side, området där vi nu bor och där vi inte alls var på vårt förra New York-besök. Bron var lätt att hitta men det var desto svårare att hitta upp på den men så småningom löste det sig också och vi promenerade långsamt över East River, hysteriskt fotograferandes precis som alla andra. 🙂

IMG_7720
IMG_7769
IMG_7752

Väl över på Brooklyn-sidan så letade vi reda på the Brooklyn Ice Cream Factory som Linn hade läst om i förväg. Där köpte vi jättegod glass som vi avnjöt på bryggorna ut mot vattnet.

IMG_5249

Efter glassen strosade vi runt kring bron för att hitta huset som används som “Humphrey Residence” i Gossip Girl. Vi var då osäkra på om vi hittade rätt eller inte med i efterhand, med lite assistans från Google, så är vi säkra på att det är det här huset.

IMG_5236

WTC

Vi gick runt ganska länge vid vattnet i Brooklyn och njöt av att bara vara. Sen bestämde vi oss för att gå tillbaka över bron och besöka Ground Zero för att se om det nya World Trade Center-tornet, som hade varit under uppbyggnad när vi var här sist och som vi nu sett i skylinen hela dagen, var klart. Det är lite lurigt med WTC-platsen eftersom tornet syns så väl på långt håll, vilket gör att det som kan känner som ett kort avstånd till det i själva verket är väldigt långt. Det slutade med att vår promenad blev från bron nästan hela vägen tvärs över Manhattan.

IMG_5232

Ground Zero, alltså platsen där World Trade Center står och där byggnaderna som terroristerna kraschade in i med flygplan för 13 år sedan stod, är en märklig plats. Det är fullt ös på människor och turister och det sker många byggen runt omkring. Det verkar som att det nya tornet Freedom Tower, som “ersätter” de två tidigare byggnaderna, är nästan klart. Det känns att det här är en viktig plats och att det som hände där förändrade historien för evigt. Jag får samma känsla där som jag exempelvis fick vid Checkpoint Charlie i Berlin.

IMG_7840

Lower West Side

Dagen fortsatte sedan med att vi gick de sista få kvarteren till västra stranden av Manhattan. Där följde vi sedan Hudson-stranden förbi många små vackra parker. Vi köpte baguetter och iste och avnjöt en lunch i solen vid vattnet. Lower West Side är nog mitt favoritområde hittills eftersom konstrasterna mellan de livliga finanskvarteren och det totala lugnet vid vattnet, mindre än 100 meter bort, är så stor.

IMG_5294
IMG_7848

Promenaden tog oss sedan vidare till Battery Park och Manhattans sydspets där vi tog ännu fler bilder innan vi fortsatte nordöst för att så småningom närma oss Brooklyn Bridge igen. Dessförinnan hann vi även med att ta en bild vid vattnet med bron i bakgrunden, på nästan samma plats där vi tog en liknande bild fyra år tidigare.

IMG_7900
IMG_2976

Kväll

Väl tillbaka på hotellet duschade vi och klädde om och tog sedan en taxi upp till Times Square. Kontrasten mellan de relativt sett lugna kvarter som vi bor i och den totala neon-chocken som är Times Square blev stor den här gången. Eftersom vi passerade ett Toys ’R Us så passade vi på att utöka ressällskapet med en tredje medlem.

IMG_3425

Slutligen gick vi något kvarter bort från Broadway och hittade en Italiensk restaurang där vi åt middag och därefter tog vi en taxi “hem”:

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Kväll, 2:e maj

Nu är det läggdags för oss på kvällen den 2:e maj. Klockan är bara 22:22 men Linn sover redan gott och jag tänker alldeles strax följa hennes exempel.

Vi har haft en underbar dag idag också med bra väder och härliga upplevelser. Merparten av dagen har vi tillbringat i Central Park men vi har även hunnit med ett par viktiga populärkulturella landmärken.

Som ni märker så kommer bildposter, eller kortare textposter som den här, dyka upp ganska ofta här på bloggen och dessa är mer eller mindre i “realtid”. Längre inlägg om respektive dag kommer allt eftersom, ibland dagen efter eller rent av två dagar efter.

Ja just det, jag har skaffat en ny fotomodell. Här står han och ser ut över The Turle Pond i Central Park.

IMG_8053

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

30:e april

Vi började resan med en taxi till tågstationen i Falun och sen en tågresa till Arlanda. Tåget var mer eller mindre i tid så vi var framme på Arlanda vid 14-tiden och hade gott om tid på oss innan flyget skulle lyfta klockan 17.35.

Vi gick ganska omgående till incheckningen, checkade in bagaget och gick igenom säkerhetskontrollen. Sen strosade vi runt i tax free-området och fördrev tiden för att slutligen hamna på O’Learys, samma O’Learys som vi fem år tidigare inför en resa till Turkiet satt på och bestämde att vi förr eller senare vill göra en längre upptäcksresa till USA.

IMG_3402

Det tog ganska lång tid att få maten på O’Learys så vi var lite stressade när vi begav oss mot gaten, men vi kände ändå att vi hade tiden på vår sida. I gaten var det trångt och vi skulle precis sätta oss ner och invänta boarding då vi insåg att vi satt i fel gate. När vi kom till vår gate (som låg vägg i vägg med den vi av misstag gått till) så visade det sig att vi inte alls hade tiden på vår sida. Övriga passagerare hade redan boardat, så vi var sist på. Men, det är alltid någon som ska vara sist. 🙂

IMG_3400

Flygningen var väldigt odramatisk. Vid ett tillfälle blev vi ombedda att spänna fast oss inför turbulens men den var väldigt mild. Dock var vi inte särskilt imponerade av Norwegian-flygplanet. Det var trångt och påminde mer om ett vanligt charterplan än det betydligt rymligare och trevligare SAS-plan som vi flög till New York förra gången. Maten var mer eller mindre oätbar. 🙁

IMG_7697

Vi landade strax efter åtta på kvällen, mer eller mindre på utsatt tid. Därefter påbörjades en låååååång väntan. Först köade vi säkert en timme vid US Customs and Boarders-disken för att överhuvudtaget få bli insläppta. Väl framme vid disken gick det väldigt smidigt. Vakten verkade vara tröttare än vi och ville nog bara helst gå hem. Enda frågan som var oväntad och som fick mig att tveka lite var “So Henrik, what do you do for a living?”.

Efter att ha fått våra fingeravtryck tagna och blivit fotograferade så var vi insläppta i USA och begav oss mot flygplatsens utgång. Utanför JFKs skyddande tak ösregnade och blåste det. Nu började nästa väntan, taxikön, där vi blev ståendes i säkert tjugo minuter till innan vi tillslut fick en taxi som kunde ta oss till vårt hotel, Holiday Inn, Lower East Side.

Taxiresan blev ett äventyr i sig självt. Det märktes direkt efter avfärd att vi fastnade i stora köer och efter en stund tog det tvärstopp. Efter att stressat ha försökt klämma sig fram så tog vår taxichaufför ett beslut och körde upp på en trottoar för att ta sig bort från motorvägen(?) som vi var på. Detta gjorde att vi hamnade på väldiga avvägar, troligen i Brooklyn och Queens där vi inte alls visste vad som hände innan han så småningom glatt meddelade att vi nu var tillbaka på motorvägen, fast bortom trafikstockningen. Därefter var resan odramatisk resten av vägen.

Väl framme på hotellet så började vi känna av tröttheten och jetlaggen rejält. Efter ett snabbt besök på rummet för att dumpa väskorna så tvingade vi dock ut oss själva i regnet igen för att gå tvärs över gatan till Burger King för att få någon form av mat i oss. Ett delat Whopper Meal senare så stapplade vi åter till hotellet, duschade och mer eller mindre ramlade i säng.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Stoppa pressarna, Henrik bloggar igen

Nu var det (som vanligt) alldeles för länge sedan jag bloggade. Sist jag skrev ett inlägg så berättade jag om en pågående omkodning av sidan, som ändå skulle se ungefär likadan ut för dig som läsare. Så blev dock inte riktigt fallet. Istället har jag startat en helt nu blogg där jag till största delen kommer skriva om teknikrelaterade saker. På denna blogg kommer jag dessutom att skriva på engelska.

Så utan att säga så mycket mer så välkomnar jag dig till den nya bloggens adress henrikcarlsson.se/techblog.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Digital vårstädning

Förra helgen, i samband med #daladevelop (som jag skrivit om tidigare) så fick jag en impuls att göra några små förändringar i utseendet på den här bloggen. Detta ledde till en större insikt; HTML- och CSS-koden till det nuvarande temat på bloggen är skrivet av en galning!

Galningen i fråga är jag. Sidan växte fram designmässigt och kodmässigt samtidigt. Detta att designa i webbläsaren är ett väldigt bra arbetssätt för mig som aldrig varit bekväm i Photoshop, men när det är så planlöst som det var den här gången så blir resultatet en rejäl kodsörja. Därför bestämde jag mig för att koda om allt.

Designen kommer vara den samma, med undantag för de små ändringar som fick mig att påbörja det hela, men all bakomliggande ska skrivas om. Det kommer att leda till att sidan blir mera lätthanterlig för mig och troligtvis mera snabbladdad för er besökare. Jag ska även se över hur väl den anpassar sig till mindre skärmar.

Under några timmar på lördagen så hann jag halvvägs i mitt arbete, så nu gäller det bara att få loss lite mera tid så borde det hela snart vara klart.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Prinsessans Rockband

Den senaste tiden har jag jobbat med en hemsida som heter Prinsessans Rockband. Prinsessan är en barnbokskaraktär som i sin senaste bok återförenar sitt gamla rockband. Min gamle vän Johan Eckman står tillsammans med bokens författare Per Gustavsson för musiken och texterna. Johan har även spelat in, producerat, mixat och mastrat skivan.

Ett eller flera längre blogginlägg där jag skriver om olika intressanta delar i hemsidaskapandeprocessen kommer följa detta inlägg.

Posted by Henrik on

Inga kommentarer

with permalink

Nu börjar #daladevelop

För några minuter sedan började Dala Developer Meetup. Om du är webbutvecklare/webbdesigner/programmerare som vill träffa likasinnade i Falun så är du välkommen till Mediehuset, Regementet. Du kan även hålla koll på taggen #daladevelop på Twitter för att hålla dig uppdaterad om vad som händer.

Posted by Henrik on

with permalink

Kort rapport morgonen efter spelningen

Igår kväll spelade jag gitarr i Roger Lööfs Orkester i Fyris Park i Uppsala (vilket jag bloggade om igår). Sammanfattningsvis gick det väldigt bra, både för mig och orkestern som helhet. Visst märktes det på scenen stundtals att vi var två stycken vikarier (Hans Johansson var vikarierande trummis) men jag tror inte att publiken tänkte på det.

Det var tyvärr inte så stor publik men de som var där var desto nöjdare. Det var oavbruten dans av mer eller mindre samtliga.

Min datorbaserade gitarrigg fungerade alldeles utmärkt. De sound som jag hade rattat in i förväg passade perfekt i sammanhanget, MainStage var stabilt och Nocturn gjorde det lätt att byta ljud. Det enda jag saknar är någon form av monteringsfäste på just Nocturn så att den kan hängas på ett mikrofonstativ.

För övrigt så är jag riktigt öm i fingertopparna på vänster hand idag. Det märks att det inte är varje dag som man spelar ungefär 60 låtar.

Posted by Henrik on

2 kommentarer

with permalink