Henrik Carlsson's Blog

All things me.

Gitarrhjälte

posted this on and tagged it with DIY-utrustning Gitarrer Inspelning

Igår var jag i studion igen. Målet var att göra om och göra klart alla gitarrer till Tårarna, en låt som verkligen varit svår att få till arrangemangsmässigt. Den senaste idén är att helt basera den på gitarr, framförallt elgitarr. En enkel kompgitarr, några akustiska utfyllnadsgitarrer och två stycken leadgitarrer som spelas stämmor, alternerar melodier mellan sig etc. Lite som arret till Eagles ”Hotel California”. (Så vitt jag vet finns inga musikaliska likheter mellan Tårarna och Hotel California.) (Jag får ser om jag även vågar mig på lite Eagles-aktiga sångstämmor på den. Det blir i så fall vid ett senare tillfälle.)

De akustiska gitarrerna är jag (förhoppningsvis) klar med sedan tidigare. Därför var det bara elgitarr som stod på agendan igår. Riggen var ungefär den samma som tidigare. ZVex Nano Head-förstärkare till en Marshall 4×12-låda samt en Boss SD1-distpedal. Därutöver så använde jag även min gamla Boss ME50-multieffekt (för lite chorus och reverb till kompgitarren). Det som var extra kul var att jag även fick användning för min hembyggda fuzz-pedal, ”The Buzz Fuzz”. Det var många år sedan jag byggde den som en del i ett studentarbete på Musikhögskolan Ingesund. Hittills har jag dock inte fått med den på någon inspelning eftersom jag inte tyckt att soundet passat. Men igår gjorde den alltså debut. Statocaster-leadgitarren kördes genom den istället för SD1:an. (”The Buzz Fuzz” låter som en typisk ”Fuzz Face”-klon.)

Jag är verkligen ingen gitarrhjälte så det blev mycket krångel innan de båda gitarrsolona satt där de skulle, men tillslut blev jag nöjd. Nu börjar det verkligen kännas som att det här kommer att bli en riktigt bra låt. Imorgon blir det mer inspelningar. Då ska Johan hjälpa mig med lite synthar till Syster Dyster.

Gitarrinspelning

posted this on and tagged it with Bilder Inspelning Utrustningsromantik

För några dagar sedan lovade jag (på min twitter, http://twitter.com/synvila) att jag skulle blogga lite om gitarrinspelningen i helgen. Det har inte blivit av hittills, men nu tänkte jag passa på.

Jag har alltså spelat in lite gitarrer på de låtar som jag och Jonas lade trumgrunderna till härom veckan. Den här gången var jag själv i studion vilket visade sig fungera bra för elgitarr och sämre för akustiska gitarr. Följaktligen blev Syster Dyster mer eller mindre klar eftersom det mest var elgitarr som skulle spelas in på den och jag dessutom visste vad jag skulle spela. Jag gjorde även ett försök med Tårarna, men till den har jag inte riktigt lika klart för mig vad jag ska spela, så det blev nog inte helgjutet. Det blir definitivt något/några fler inspelningstillfällen för gitarr innan jag är klar.

Den akusiska gitarren var min trogna, billiga Easttone som spelades in genom en AKG C414XLII-mikrofon. Problemet var att springa fram och tillbaka mellan inspelningsrum och kontrollrum, ställa en godtagbar lyssning och komma in i rätt ”feeling”. Slutresultatet blev alltså sådär. Några akustiska gitarrer till Syster Dyster är dock klara och troligen räcker det med dem på den låten.

Elgitarrerna gick alltså desto bättre och där hade jag ett mycket bättre arbetssätt. Jag började med att koppla in gitarren (min Telecaster) till en Boss SD1-distpedal och vidare till min ZVex Nano Head-förstärkare. Som högtalarlåda använde jag en Marshal 4X12. Jag använde en Shure SM57 som närmikrofon och AKG 414 på lite längre avstånd. Jag rattade till ett ljud i förstärkaren som jag var nöjd med och sedan gick jag in i kontrollrummet, lineade gitarren direkt till mixerbordet och skickade ut den till en RedEye reamp-låda som i sin tur anslöts till SD1an. Jag spelade alltså i kontrollrummet, spelade in den rena linesignalen och spelade samtidigt igenom pedal och förstärkare och spelade in det som kom ur högtalarlådan.

Gitarrigg
Boss SD1
Telecaster

Nu när jag vet att det sättet fungerar så kan jag göra på ett ännu smidigare sätt för resterande gitarrer. Spela in hemma direktlineat till datorn och sedan ta med de rena ljudfilerna till studion och reampa signalen. På så sätt behöver jag inte slösa någon tid i studion på att spela fel.

Förutom inspelning så referenslyssnade jag även lite på den senaste mixen av Farväl. Den börjar bli riktigt nära det slutresultat jag vill ha nu. Bara lite småfix kvar, helt enkelt för att jag vill att allt ska vara perfekt.

Det var väl ungefär det hela. Syster Dyster saknar nu bara synth och sång, sen är den färdig för mix. De övriga låtarna har en bit kvar ännu.

Replies and comments

Studiobloggen

posted this on and tagged it with Bilder Inspelning Utrustningsromantik
SSL AWS900+

Det blev inte mycket till studioblogg under de två inspelningdagarna som nyss förflutit. Vi var helt enkelt alldeles för effektiva i studion för att bry oss om bloggar och annat.

Jag och Jonas spelade in trummor till fyra nya/nygamla låtar under onsdag och torsdag. Syster Dyster kommer den här gången bli riktigt bra och den låt som troligen blir klar först. Jag vet exakt hur jag vill att den ska vara. Det är bara en fråga om att få till det ljudet.

Blinding Lights är en gammal låt med engelsk text som nu har fått/kommer få ett fräschare arr och en svensk text. Den nya arbetstiteln är Ingen framtid för oss. Musikaliskt har jag ganska stor koll på hur jag vill ha den. Möjligen tar jag in en riktig keyboardist för att spela de bärande pianoslingorna. Texten är däremot inte klar än på ett tag.

Låten med arbetsnamnet Runaway är riktigt gammal skåpmat. Uridén till den, det bärande gitarriffet och ackordföljden är från 2002, tror jag. Den har dock legat i träda länge eftersom jag saknat en vettig melodisk idé, vilket jag nu har. Text saknas fortfarande, men med en fungerande melodi så är det ändå fullt genomförbart. Eftersom det alltid har känts som att det här kan bli en väldigt bra låt så har den alltid skvalpat runt i mitt huvud, så det vore skönt att bli av med den ordentligt.

Tårarna har jag skrivit om många gånger här i bloggen. Den har nästan varit klar flera gånger men aldrig blivit så bra som jag velat. Nu har vi alltså gjort ett nytt försök och idén är att den ska bli mer minimalistisk än tidigare. Det stora problemet har nog varit att det blivit för mycket av det goda hela tiden. Viljan att göra den storslagen har resulterat i en enda röra.

Under dag ett (onsdag) riggade vi upp trumsetet, stämde trummor, satte fram mikrofoner och ställde in ett grymt bra ljud. Det känns som att det är det bästa grundtrumljudet som jag någonsin har haft på någon inspelning. Det ska bli en fröjd, snarare än ett slit, att mixa när alla andra instrument sen är färdiga. Under eftermiddagen spelade vi sedan in trummorna till Syster Dyster och Ingen framtid för oss.

På torsdag var det alltså de två återstående som vi ägnade all tid åt. När det var färdigt passade vi även på att spela in några påläggsgitarrer till den nya mixen av Farväl, som också nämnts tidigare i bloggen. Idén var att de skulle låta ungefär (ljudmässigt alltså, inte spel- eller ackordmässigt) som gitarrerna i introt till Kents ”Saker man ser” från Isola. Med tanke på att de spelade in i en av Europas lyxigaste studion med svindyra mikrofoner och förmodligen ”Martin”-gitarrer så måste jag säga att vi nådde ett väldigt bra resultat. Visst, studion på Högskolan Dalarna som vi var i är absolut en jättebra studio, men den kan inte mäta sig med Galaxy. Framförallt så står sig min väldigt billiga akustiska gitarr troligen väldigt dåligt mot en Martin i 20 000 kronors-klassen. Men som sagt, resultatet kändes helbra. Kan varmt rekommendera en AKG C414 X-LS II som mikrofon för alla som vill ha ett liknande gitarrljud.

Slutmixen av Farväl hoppas jag ska vara klar inom två veckor. Övriga låtar bör vara färdiga innan slutet av augusti.

Replies and comments