Frukost

Dag två började, som så många andra dagar, med den stora livsavgörande frågan, vad ska vi äta och var? Vi begav oss därför västerut i SoHo- och NoHo-områdena i jakt på ett passande matställe men utan att finna något riktigt bra. Därför bestämde vi oss så småningom för att gå tillbaka till Little Fox där vi ätit dagen innan. På väg från Houston Street, i området som kallas Nolita, hittade vi dock Bread som såg väldigt trevligt ut.

Där beställde vi in yoghurt med granola och färska frukter och en kopp te till Linn och en cappuccino till mig. Linn beställde även “English muffin” och jag tog in någonting som verkar ha varit en laxtartar.

Frukosten var väldigt god, så vi kan verkligen rekommendera Bread i Nolita för den som gör ett besök i NYC.

I populärkulturens spår

Efter frukost begav vi oss mot nordväst för att så småningom hamna på Bleecker Street. Denna ledde oss till fasaden som används som exteriör för huset där karaktärerna bor i tv-serien Friends. Där tog vi några obligatoriska foton innan vi gick vidare till nästa populärkulturella hållplats, huset där Carrie bor i Sex and the City.

Tv-serievandringen slutade vid Magnolia Bakery där vi köpte cupcakes som vi tänkte ta med oss till Central Park.

T-bana

För att spara lite på stegen så valde vi att ta en tunnelbana upp till parken, vilket blev ett äventyr i sig. Att hitta rätt linje, att fylla på ett metrokort och att sedan hitta till rätt plattform blev en betydligt större utmaning än det borde ha varit. Det visade sig att det finns gott om linjekartor utanför spärrarna och i tåget men direkt innanför spärrarna lyser kartorna med sin frånvaro. Det resulterade i att jag fick gå ut genom en spärr, kolla kartan och sedan betala in mig igen vilket i sin tur betydde att jag för att komma in igen blev tvungen att fylla på mitt metrokort i en kortterminal.

Central Park

En stor del av dagen ägnade vi sedan åt Central Park, där vi flanerade runt, njöt i solskenet och åt våra cupcakes. Förra gången vi var i parken så tyckte vi att vi gick långt tills vi i efterhand såg på en karta att vi knappt kommit in i den. Den här gången kom vi i alla fall halvvägs igenom den, fram till sköldpaddsdammen.

Vi var även vid ett ställe som heter Ladies Pavillion som ligger jättevackert vid en av de många dammarna i parken. Där kom det fram ett amerikanskt par och frågade oss om vi var “there for the wedding?”. Det visade sig att det var bröllop på g i paviljongen så vi fick se på håll hur gästerna anlände. När vi begav oss i från platsen hörde vi hur många av gästerna pratade svenska, så det var tydligen svenskt bröllop i Central Park.

Middag

När vi var mätta på sol och hungriga på mat så tog vi oss till en tunnelbanestation igen och åkte till Meatpacking District i jakt på restaurangen och hotellet The Standard Grill. Väl där så insåg vi att det delvis var ett väldigt uppklätt ställe men vi lyckades ändå passa in på uteserveringen där vi också kunde beställa mat. Linn åt en helstekt fläskfilé som mycket väl kan vara det godaste hon någonsin ätit medan jag åt en Atlantic Sea Hake-fisk. Jag är också nöjd med mitt matval men skulle inte räkna det som något av det godaste jag ätit i livet.

Till maten passade jag på att dricka en cocktail vars namn jag nu har glömt (kan hänga ihop med cocktailen?) men som kyparen sa var det restaurangens egen specialitet som var löst baserad på en Mint Julep. Jag har aldrig smakat en sådan så jag vet inte om det stämmer eller inte men däremot tycker jag att den påminde om en Old Fashioned, så det blir till att experimentera hemma i Falun.

Efter middagen frågade vi om hotellets takterrassbar som vi hört talas om men nekades vänligt men bestämt. Kvällstid var det “invites only” och de tider då populasen har tillträde så bör man vara betydligt mera uppklädda än vi var.

Vi var ändå nöjda med kvällen och väldigt nöjda med dagen så vi styrde kosan hemåt, nu med taxi istället för tunnelbana. Vi somnade tidigt, trötta och lyckliga.