30:e april
Vi började resan med en taxi till tågstationen i Falun och sen en tågresa till Arlanda. Tåget var mer eller mindre i tid så vi var framme på Arlanda vid 14-tiden och hade gott om tid på oss innan flyget skulle lyfta klockan 17.35.
Vi gick ganska omgående till incheckningen, checkade in bagaget och gick igenom säkerhetskontrollen. Sen strosade vi runt i tax free-området och fördrev tiden för att slutligen hamna på O’Learys, samma O’Learys som vi fem år tidigare inför en resa till Turkiet satt på och bestämde att vi förr eller senare vill göra en längre upptäcksresa till USA.
Det tog ganska lång tid att få maten på O’Learys så vi var lite stressade när vi begav oss mot gaten, men vi kände ändå att vi hade tiden på vår sida. I gaten var det trångt och vi skulle precis sätta oss ner och invänta boarding då vi insåg att vi satt i fel gate. När vi kom till vår gate (som låg vägg i vägg med den vi av misstag gått till) så visade det sig att vi inte alls hade tiden på vår sida. Övriga passagerare hade redan boardat, så vi var sist på. Men, det är alltid någon som ska vara sist. :)
Flygningen var väldigt odramatisk. Vid ett tillfälle blev vi ombedda att spänna fast oss inför turbulens men den var väldigt mild. Dock var vi inte särskilt imponerade av Norwegian-flygplanet. Det var trångt och påminde mer om ett vanligt charterplan än det betydligt rymligare och trevligare SAS-plan som vi flög till New York förra gången. Maten var mer eller mindre oätbar. :(
Vi landade strax efter åtta på kvällen, mer eller mindre på utsatt tid. Därefter påbörjades en låååååång väntan. Först köade vi säkert en timme vid US Customs and Boarders-disken för att överhuvudtaget få bli insläppta. Väl framme vid disken gick det väldigt smidigt. Vakten verkade vara tröttare än vi och ville nog bara helst gå hem. Enda frågan som var oväntad och som fick mig att tveka lite var “So Henrik, what do you do for a living?”.
Efter att ha fått våra fingeravtryck tagna och blivit fotograferade så var vi insläppta i USA och begav oss mot flygplatsens utgång. Utanför JFKs skyddande tak ösregnade och blåste det. Nu började nästa väntan, taxikön, där vi blev ståendes i säkert tjugo minuter till innan vi tillslut fick en taxi som kunde ta oss till vårt hotel, Holiday Inn, Lower East Side.
Taxiresan blev ett äventyr i sig självt. Det märktes direkt efter avfärd att vi fastnade i stora köer och efter en stund tog det tvärstopp. Efter att stressat ha försökt klämma sig fram så tog vår taxichaufför ett beslut och körde upp på en trottoar för att ta sig bort från motorvägen(?) som vi var på. Detta gjorde att vi hamnade på väldiga avvägar, troligen i Brooklyn och Queens där vi inte alls visste vad som hände innan han så småningom glatt meddelade att vi nu var tillbaka på motorvägen, fast bortom trafikstockningen. Därefter var resan odramatisk resten av vägen.
Väl framme på hotellet så började vi känna av tröttheten och jetlaggen rejält. Efter ett snabbt besök på rummet för att dumpa väskorna så tvingade vi dock ut oss själva i regnet igen för att gå tvärs över gatan till Burger King för att få någon form av mat i oss. Ett delat Whopper Meal senare så stapplade vi åter till hotellet, duschade och mer eller mindre ramlade i säng.