Under de senaste veckorna har jag rest med mina mått mätt ovanligt mycket. Fram och tillbaka mellan Falun och Arvika två gånger. Om jag räknar in bussresorna och bilresorna till och från tågen samt dötid här och där så pratar vi om 7 + 7 + 6 + 6 timmar. Alltså totalt 26 timmar på resande fot. Motsvarande 32% av ett heltidsjobb för dessa två veckor. Lägg sedan till resor till och från jobb så närmar jag mig nog 40% på bussar eller tåg sedan 1 juni.

Lugnt, skönt och avkopplande med tåg som tar mig från start till mål utan särskilt mycket ansträngning från min sida? Ja, om du sällan eller aldrig åker tåg så är det en rimlig slutsats. Om du åker tåg någorlunda ofta så vet du att det är en otrolig tristess som dessutom ska genomlidas i oergonomiska sittställningar, med alldeles för hög omgivande bullernivå. Lösningen för att överleva detta brukar vara att ladda väskan med en rejäl mängd underhållning. Minst en, helst två, pocketböcker, någon tidsskrift/magasin, kanske en GameBoy/PSP/Nintendo DS, gott om musik samt en fulladdad laptop. (Räkna inte med att kunna ladda den under resans gång.)

Under särskilt den senaste turen till Arvika (vars hemresa pågår när jag börjar skiva det här) så har jag verkligen testat min iPhone fullt ut. Den har fått ersätta mer eller mindre allt som jag nämnde ovan och jag är oändligt nöjd. Det enda jag saknar är en större skärm, vilket i sig blir ett utmärkt argument för att sukta efter en iPad.

Onsdag 2 juni åkte jag och Linn från Falun till Arvika tillsammans. En resa som tog närmare 7 timmar. Bland annat försökte vi fördriva tiden med att titta på “Vänner” på min laptop, något som funkar i några enstaka timmar då filmtittande verkligen äter batterier. Dessutom är det alltid ett krångelmoment att plocka fram datorn, försöka balansera den på sig själv eller något av de obefintliga borden (varför breder alltid ensamma resande ut sig över en hel fyrplats med bord på tåg som saknar sittplatsreservation?).

På fredagen reste jag tillbaka till Falun, men Linn var kvar i Arvika. Planen var att i hög grad sysselsätta mig med min iPhone. Ett av de stora problemen (i-landsproblem? Absolut.) med resan mellan Arvika och Falun (eller Falun och Arvika) är sträckan mellan Kristinehamn och Ludvika där täckningen för mobilnätet är i princip obefintlig vilket betyder att möjligheten att läsa saker direkt från internet inte existerar. Så inför denna hemresa så bestämde jag mig för att prova ett program/en tjänst som jag läst om flera gånger men tidigare inte undersökt; InstaPaper.

InstaPaper är helt enkelt en webbtjänst dit man kan skicka webbsidor för senare läsning. Jag registrerar mig, lägger till ett bokmärke i Safari som heter “Read Later” och som egentligen bara exekverar lite JavaScript. När jag hittar en längre artikel som jag inte har tid att läsa just då så klickar jag bara på “Read Later”-bokmärket. Artikeln (eller sidan eller vad det nu kan vara) synkas då till mitt InstaPaper-konto där jag senare kan läsa den. För iPhone finns det dessutom en InstaPaper-applikation som synkar med mitt konto och som lätt kan läsas även när iPhonen är offline. Mycket smidigt.

Inför återresan till Falun hade jag alltså synkat över en massa till InstaPaper för att kunna läsa även när mobiltäckningsbristen gör min RSS-läsare oanvändbar. Dessutom hade jag laddat ner två stycken podcasts som jag följer som turligt nog hade släppt nya avsnitt. Resan blev därför relativt överkomlig, trots en timmes oväntat väntan i Ludvika. Twitter är alltid bra för att beklaga sig.

I onsdags återvände jag alltså till Arvika. Det var då jag på allvar började använda iPhone som reskamrat. Förutom ett välfyllt InstaPaper (tyvärr ingen ljudpodcast) så var den även laddad med filmer. Dels Steve Jobs WWDC-keynote, dels ett flertal avsnitt Californication. Pocketböckerna och tidsskriften som var med behövde jag överhuvudtaget inte plocka fram ur väskan.

Som det är just nu så finns det bara två problem. Skärmen på telefonen kan ibland kännas rätt liten och begränsad och batteritiden räcker inte alltid till längre resor om jag tittar mycket på film. Lösningen heter iPad, eller iPad + iPhone 4.

Sammanfattningsvis så är alltså en iPhone mycket bra att ha som resesällskap. För all del så fungerar det troligen lika bra även med någon annan bra smart phone. (Helt utan att ha testat en så vågar jag påstå att en SonyEricsson XPeria! inte är en bra smart phone.)

Just det, detta blogginlägg skulle utan problem mycket riktigt ha kunnat skrivits och postats från telefonen, men tydligen är det fler än jag som vill leka med en iPhone, så därför fick jag krångla fram laptopen och skriva istället. :)